Ja ni får ursäkta mig, inget nytt inlägg på länge nu.. Inga ursäkter har jag heller - våra scheman är inte direkt fullspäckade.. Men här kommer till slut en liten uppdatering.
Vi har det fortsatt bra! Quepos stad har växt på oss å vi börjar gilla den mer å mer. Invånarna som bor här, Ticos, är mkt trevliga å väldigt väldigt barnkära. Överallt vi går gör Vera å Sonja succé med sina blåa ögon å röda hår. Vera har kommit underfund med att om hon lyfter på hatten å visar sitt fina hår för främlingar så får hon glada tillrop å uttryck som "que linda" = "vad söt". Sen charmar hon dem lite till med ett Hola. Go hon.
Annars har vi varit ute på havet med en stor katamaran å tittat på delfiner. Det var en härlig tur på 4 timmar med sightseeing runt nationalparkens kustlinje, snorkling, lunch på båten å vacker solnedgång. Vi hade sällskap av vår granne Cynthia fr USA som hjälpte oss med Sonja - så jag å Jesper kunde hoppa i havet å snorkla tillsammans m Vera. Hon fick en livväst å en ring att flyta omkring i så hon var helnöjd med att skumpa omkring i Stilla Havet m mor å far helt för sig själv.
På kvällarna, efter barnen gått å lagt sig, har jag inlett ett mästerskapsspel i schack mot Marty, en otroligt sympatisk å trevlig amerikan. Spel blandat med social samvaro å trevliga samtal om livet - ett härligt sätt att lära känna en ny bekantskap på. Vi har inlett mästerskapet med en varsin vinst, å det är bäst av tre ronder som gäller, så avgörande matchen blir spännande. Det var hundra år sen jag spela schack sist men va kul det är!
Igår firades Sonjas sexmånadersdag med Lemoncake. Tyvärr blev det oxå ett doktorsbesök för Vera - hon verkar ha fått en liten urinvägsinfektion. Vi fick med oss antibiotika hem, men har valt att avvakta kuren lite. Idag verkar hon bättre å det skulle va skönt att slippa ta penicillinet... Tips å råd tas gärna emot - just nu provas tranbärsjuice å inget bada i poolen.
Kramkram
onsdag 30 januari 2013
fredag 25 januari 2013
Lite färg
Idag har vi varit på resande fot i två veckor. Tiden går fort, men samtidigt känns det som vi varit borta längre än så. Märkligt hur man uppfattar det där med tid. Dagarna går långsamt, eftersom vi inte gör så mkt, ändå rinner de iväg.. Redan två veckor, liksom.
När jag stod i köket å skar upp papaya förut kom en leguan in å sa hej. Jag sa hej tillbaka i form av ett hysteriskt skrik. Då försvann den. Jag har den effekten på leguaner.
Annars är det dåligt med utdelning på apfronten de senaste dagarna. Det var längesen vi såg en apa nu. Däremot kan vi höra dem på kvällen/natten.
I em/ikväll händer två aktiviteter; först grönsaksmarknad vid havet å sedan sunset-pizza med grannarna vid poolen. Det blir grejjer det. Annars äter vi gott här. Det är mkt ris, bönor å matbananer, sk plantage tror jag. Koriander finns med i nästan i alla maträtter. Dagens lunch kostar runt 25-35 kr på Sodas, dvs lokala restauranger. Man kan äta dyrt oxå å väljer man en mer turistig restaurang närmar man sig snart hemma-priser. Vi lagar därför även mkt mat i hemmet - här nedan syns supergoda korvar m färska grönsaker.
Officiellt har jag nu fått "lite färg". Bevis i form av märken på fötterna efter flip-flopsen. Bara en sån sak.
Pura vida folkens!
När jag stod i köket å skar upp papaya förut kom en leguan in å sa hej. Jag sa hej tillbaka i form av ett hysteriskt skrik. Då försvann den. Jag har den effekten på leguaner.
Annars är det dåligt med utdelning på apfronten de senaste dagarna. Det var längesen vi såg en apa nu. Däremot kan vi höra dem på kvällen/natten.
I em/ikväll händer två aktiviteter; först grönsaksmarknad vid havet å sedan sunset-pizza med grannarna vid poolen. Det blir grejjer det. Annars äter vi gott här. Det är mkt ris, bönor å matbananer, sk plantage tror jag. Koriander finns med i nästan i alla maträtter. Dagens lunch kostar runt 25-35 kr på Sodas, dvs lokala restauranger. Man kan äta dyrt oxå å väljer man en mer turistig restaurang närmar man sig snart hemma-priser. Vi lagar därför även mkt mat i hemmet - här nedan syns supergoda korvar m färska grönsaker.
Officiellt har jag nu fått "lite färg". Bevis i form av märken på fötterna efter flip-flopsen. Bara en sån sak.
Pura vida folkens!
torsdag 24 januari 2013
Vackra Fia
Mina tankar går till dig vackra Fia - som kämpar så mot din jävla dretsjukdom. Jag önskar varje dag, varje timma, varje stund att det fanns NÅNTING jag kunde göra för dig. Men det enda jag kan göra är att tänka på dig vilket är jäkligt frustrerande, för vad hjälper det?
Kära kära Fia. Hade du varit frisk är jag säker på att du kommit hit till Costa Rica och förgyllt vår tillvaro med att hälsa på oss. Vi hade solat på stranden tillsammans å pratat strunt, jag hade såklart bränt mig medan du hade blivit brun å fräsch. Du hade tagit surflektioner å nog klarat av att stå på brädan redan efter första dagen - min lilla snowboardtjej. Vi hade druckit Pina Coladas tillsammans i solnedgången å sen hade du dragit med mig ut på dåligheter i byn... Vi skulle rumla hem framåt småtimmarna, snyggt berusade, å väckt Jesper å barna med våra skratt. Vi skulle ha haft så roligt Fia å du hade varit så välkommen!
Ödet ville dock annorlunda å livet är sannerligen inte rättvist. Du, som när du är frisk, är livets pigghet självt. Om det finns en Gud däruppe måste han behöva dig för sina storslagna planer nån annanstans...
Fia, du är värd ett bättre öde än att ligga på sjukhuset i krämpor. En sak ska du veta och det är att för mig betyder du så mycket! Jag lider av att du har det ont och att det inte finns någonting att göra för att få dig frisk. För oss som finns dig nära kommer våra liv aldrig bli detsamma utan dig, när den tiden kommer.
Jag älskar dig gumman!
Kära kära Fia. Hade du varit frisk är jag säker på att du kommit hit till Costa Rica och förgyllt vår tillvaro med att hälsa på oss. Vi hade solat på stranden tillsammans å pratat strunt, jag hade såklart bränt mig medan du hade blivit brun å fräsch. Du hade tagit surflektioner å nog klarat av att stå på brädan redan efter första dagen - min lilla snowboardtjej. Vi hade druckit Pina Coladas tillsammans i solnedgången å sen hade du dragit med mig ut på dåligheter i byn... Vi skulle rumla hem framåt småtimmarna, snyggt berusade, å väckt Jesper å barna med våra skratt. Vi skulle ha haft så roligt Fia å du hade varit så välkommen!
Ödet ville dock annorlunda å livet är sannerligen inte rättvist. Du, som när du är frisk, är livets pigghet självt. Om det finns en Gud däruppe måste han behöva dig för sina storslagna planer nån annanstans...
Fia, du är värd ett bättre öde än att ligga på sjukhuset i krämpor. En sak ska du veta och det är att för mig betyder du så mycket! Jag lider av att du har det ont och att det inte finns någonting att göra för att få dig frisk. För oss som finns dig nära kommer våra liv aldrig bli detsamma utan dig, när den tiden kommer.
Jag älskar dig gumman!
onsdag 23 januari 2013
Solnedgångar
Här händer inte extremt mkt om dagarna. Dels är det otroligt skönt att bara ta dan som den kommer, dels gör värmen att vi helst håller oss till poolen å den svalkande bris vi har här uppe i regnskogen. Idag fanns dock en punkt på agendan. Mor skulle iväg å göra pedikyr the Costa Rican way. Så nu har jag väldigt dekorativa naglar på både fingrar å tår med både zebramönster å blommor. Jämt görfint :) Barnen å Jeppe var kvar i hemmet så jag passa på att ta en liten shoppingrunda nere i Quepos. Hittade nada, men kom hem m grönsaker å bananer ifl..
Igår var vi till stranden i Manuel Antonio för första ggn. Wow. Där var det fint kan jag berätta. Bussturen dit gick brant uppför först, för att därefter åka ner mot stränderna på andra sidan regnskogen fr där vi bor. Manuel Antonio är ett riktigt semesterparadis å har tydligen de vackraste turistanläggningarna i landet. Det tror jag på. Vilka utsikter över kusten å havet!! Jag hade gärna önskat vi hade ekonomi nog att bo där, men är samtidigt glad över att ha träffat på Marta å Douglas. Det känns väldigt säkert att bo hos lokala folk, tydligen har det varit en del rån å överfall mot turister i Manuel Antonio.
Väl hemma igen kom vi lagom till en ljuvligt vacker solnedgång. Himlen var färgad rosa-turkos å såg helt surrealistisk ut. Så ikväll; nästan vackrare ändå. Vi bor såpass högt upp i vår lght så denna utsikt får vi på köpet varje dag, vilket inte är illa!
Igår var vi till stranden i Manuel Antonio för första ggn. Wow. Där var det fint kan jag berätta. Bussturen dit gick brant uppför först, för att därefter åka ner mot stränderna på andra sidan regnskogen fr där vi bor. Manuel Antonio är ett riktigt semesterparadis å har tydligen de vackraste turistanläggningarna i landet. Det tror jag på. Vilka utsikter över kusten å havet!! Jag hade gärna önskat vi hade ekonomi nog att bo där, men är samtidigt glad över att ha träffat på Marta å Douglas. Det känns väldigt säkert att bo hos lokala folk, tydligen har det varit en del rån å överfall mot turister i Manuel Antonio.
Väl hemma igen kom vi lagom till en ljuvligt vacker solnedgång. Himlen var färgad rosa-turkos å såg helt surrealistisk ut. Så ikväll; nästan vackrare ändå. Vi bor såpass högt upp i vår lght så denna utsikt får vi på köpet varje dag, vilket inte är illa!
söndag 20 januari 2013
Hängmatta å värmeutslag...
Ja allt är inte rosenrött å fantastiskt på vår semester, det fick vi erfara idag...
Aj aj aj, stackars Vera gjorde en dubbelvolt framåt, ifrån hängmattan, rakt ner i ett klinkersgolv med ansiktet först å därefter - tjoff - ner i backen en dryg halvmeter till. Totalt fall på ca 1,5 meter. Jag skrek till å hann tänka "doktor", "utslagna tänder" å "avbiten tunga" innan vi fick upp lilla gumman å såg att det inte var nåt blod ifl. Puh vilken pärs, fixar inte riktigt sånt... Men förutom lite skrapsår å ont i käken gick fadäsen ändå bra, även om jag kommer ha fallet kvar på näthinnan en bra stund framöver. Jag å Jesper, de ouppmärksamma föräldrarna, höll som bäst på att Skypa med herr å fru Kling så ev att de oxå bevittnade det hela? Vet inte så noga, det blev som ett snabbt avslut på det samtalet...
Sen har vi dessa förbannade värmeutslag oxå... Jag å Sonja verkar ha samma delikata hy... Hon är dock ett spädbarn så hennes reaktion hör mer till åldern. Jag själv är mer totalt oduglig i solen...
Annars har vi det bra! :)
Imorrn ska vi åka till en av stränderna i Manuel Antonio för första gången.
Foton: Vår hyresvärds dotter Bianca med Sonja i "hängmattan" (de gillar varandra) å Vera innan fallet från densamma...
Aj aj aj, stackars Vera gjorde en dubbelvolt framåt, ifrån hängmattan, rakt ner i ett klinkersgolv med ansiktet först å därefter - tjoff - ner i backen en dryg halvmeter till. Totalt fall på ca 1,5 meter. Jag skrek till å hann tänka "doktor", "utslagna tänder" å "avbiten tunga" innan vi fick upp lilla gumman å såg att det inte var nåt blod ifl. Puh vilken pärs, fixar inte riktigt sånt... Men förutom lite skrapsår å ont i käken gick fadäsen ändå bra, även om jag kommer ha fallet kvar på näthinnan en bra stund framöver. Jag å Jesper, de ouppmärksamma föräldrarna, höll som bäst på att Skypa med herr å fru Kling så ev att de oxå bevittnade det hela? Vet inte så noga, det blev som ett snabbt avslut på det samtalet...
Sen har vi dessa förbannade värmeutslag oxå... Jag å Sonja verkar ha samma delikata hy... Hon är dock ett spädbarn så hennes reaktion hör mer till åldern. Jag själv är mer totalt oduglig i solen...
Annars har vi det bra! :)
Imorrn ska vi åka till en av stränderna i Manuel Antonio för första gången.
Foton: Vår hyresvärds dotter Bianca med Sonja i "hängmattan" (de gillar varandra) å Vera innan fallet från densamma...
lördag 19 januari 2013
Apor, apor och åter apor...
Våra första två morgnar har vi sett några svarta apor i träden utanför balkongen. De har varit ganska stora med vitaktiga ansikten. Enligt Jesper (å guideboken..) är det white-faced monkeys, logiskt nog. Tredje morgonen trodde vi att vi skulle få se dem igen, men vi blev besvikna. Inga apor i träden idag.
Men under eftermiddagen hände grejer på ap-fronten. Vi var helt själva på egendomen, inga andra hyresgäster hemma å ingen Marta el Douglas. Vi hängde vid poolen, Vera å Jesper badade, Sonja slagga i hängmattan å jag surfa på paddan... Åsså helt plötsligt fullkomligt invaderades vi av den sällsynta ekorre-apan, i svensk folkmun mer känd som Herr Nilsson-apan :) De var överallt! Först blev vi glada när vi såg ett par stycken, sen räkna vid dem till tio i antalet å till sist tappade vi räkningen. Kanske runt 30 st i antal skulle jag tippa. Vilken grej! Vera var totalt orädd å sprang efter dem, medan jag tyckte de var lite läskiga. Killed by a monkey-gang, tänk er "Fåglarna" à la Hitchcock, gick genom mina tankar...
Även spindel-apan, lite mer brun-rödaktig i pälsen svischade förbi bland träden, men den såg bara jag. Jesper blev lite sur där ;) Tydligen är området vi bor i, sydvästra delen av Costa Rica, ett trivsamt ställe för dessa ap-sorter. Det kan vi härmed bekräfta!
Jag bifogar några ap-bilder, men vänta tills ni får se filmerna vi spelade in. Riktigt roligt!
Men under eftermiddagen hände grejer på ap-fronten. Vi var helt själva på egendomen, inga andra hyresgäster hemma å ingen Marta el Douglas. Vi hängde vid poolen, Vera å Jesper badade, Sonja slagga i hängmattan å jag surfa på paddan... Åsså helt plötsligt fullkomligt invaderades vi av den sällsynta ekorre-apan, i svensk folkmun mer känd som Herr Nilsson-apan :) De var överallt! Först blev vi glada när vi såg ett par stycken, sen räkna vid dem till tio i antalet å till sist tappade vi räkningen. Kanske runt 30 st i antal skulle jag tippa. Vilken grej! Vera var totalt orädd å sprang efter dem, medan jag tyckte de var lite läskiga. Killed by a monkey-gang, tänk er "Fåglarna" à la Hitchcock, gick genom mina tankar...
Även spindel-apan, lite mer brun-rödaktig i pälsen svischade förbi bland träden, men den såg bara jag. Jesper blev lite sur där ;) Tydligen är området vi bor i, sydvästra delen av Costa Rica, ett trivsamt ställe för dessa ap-sorter. Det kan vi härmed bekräfta!
Jag bifogar några ap-bilder, men vänta tills ni får se filmerna vi spelade in. Riktigt roligt!
fredag 18 januari 2013
torsdag 17 januari 2013
Vårt boende
Här väcker tuppen oss vid fem - jag som trodde den först vakna runt sju... Förutom vår lilla grann-tupp har vi det oförskämt bra under vår föräldraledighet (tack staten).
På önskemål kommer här lite om stället vi bor på. Vi har hittat stället via airbnb.com där privatpersoner hur ut lght/rum eller hus. Vårt ställe är en liten lght om kanske 45 kvadrat, ett vardagsrum, kök, bad å sovrum med en walk-in-closet. I den sover numer Sonja:) Totalt hyr Marta å Douglas ut fem lghter inom sitt område så vi är en hel del turister här. Just nu är här en familj fr Tyskland i en lght, ett amerikansk par i en annan å en amerikansk kvinna som bor här halva året sen nio år tillbaka. Å så vi då. Pool-bar å mat på beställning om man önskar, vi har dock tänkt att fixa maten själva. Så mkt som möjligt ifl ;)
Stället ligger högt upp i regnskogen så för att komma till stan Quepos behöver vi gå nerför en brant, bucklig väg vilket kommer bli bra träning för våra ben framöver, speciellt under hemväg. Det tar ca 10 min att gå ner till stan å mer än det dubbla på vägen hem. svettigt!! Vi har en fin liten pool som Vera fullkomligt älskar - det kommer bli ett bra häng för oss. Även Sonja gillar poolen å tycker det är hur skönt som helst med svalkande bad. Just nu sover Sonja i en hängmatta bredvid mig, gött!!
Apor finns det massvis runt om oss. Två morgnar i rad har vi hängt ute på vår balkong å hälsat på dem till Veras stora förtjusning. Små å stora "herr Nilsson-apor", fast svarta å utan kläder. Även färgglada fåglar finns det gott om. Ska kolla lite i vår turistbok vilken sort vi pratar om, men exotiska är dom.
Själva staden Quepos är väl sådär... Inget speciellt egentligen, den är uppbyggt av kanske 8x8 gator som går i ett rutnät, thats it. Men det finns allt man behöver å är så sett uppbyggt kring turism å sportfiske. Här säljs badringar, souvenirer å solglasögon i var å varannan affär å en hel del restauranger å uteställen. Vera fick bl.a. nya flipflops idag, Roxy såklart ;) Nu är hon värsta coola surfartjejen!
Ok - lite bilder å sen pooooolen :)
Kramkram
På önskemål kommer här lite om stället vi bor på. Vi har hittat stället via airbnb.com där privatpersoner hur ut lght/rum eller hus. Vårt ställe är en liten lght om kanske 45 kvadrat, ett vardagsrum, kök, bad å sovrum med en walk-in-closet. I den sover numer Sonja:) Totalt hyr Marta å Douglas ut fem lghter inom sitt område så vi är en hel del turister här. Just nu är här en familj fr Tyskland i en lght, ett amerikansk par i en annan å en amerikansk kvinna som bor här halva året sen nio år tillbaka. Å så vi då. Pool-bar å mat på beställning om man önskar, vi har dock tänkt att fixa maten själva. Så mkt som möjligt ifl ;)
Stället ligger högt upp i regnskogen så för att komma till stan Quepos behöver vi gå nerför en brant, bucklig väg vilket kommer bli bra träning för våra ben framöver, speciellt under hemväg. Det tar ca 10 min att gå ner till stan å mer än det dubbla på vägen hem. svettigt!! Vi har en fin liten pool som Vera fullkomligt älskar - det kommer bli ett bra häng för oss. Även Sonja gillar poolen å tycker det är hur skönt som helst med svalkande bad. Just nu sover Sonja i en hängmatta bredvid mig, gött!!
Apor finns det massvis runt om oss. Två morgnar i rad har vi hängt ute på vår balkong å hälsat på dem till Veras stora förtjusning. Små å stora "herr Nilsson-apor", fast svarta å utan kläder. Även färgglada fåglar finns det gott om. Ska kolla lite i vår turistbok vilken sort vi pratar om, men exotiska är dom.
Själva staden Quepos är väl sådär... Inget speciellt egentligen, den är uppbyggt av kanske 8x8 gator som går i ett rutnät, thats it. Men det finns allt man behöver å är så sett uppbyggt kring turism å sportfiske. Här säljs badringar, souvenirer å solglasögon i var å varannan affär å en hel del restauranger å uteställen. Vera fick bl.a. nya flipflops idag, Roxy såklart ;) Nu är hon värsta coola surfartjejen!
Ok - lite bilder å sen pooooolen :)
Kramkram
måndag 14 januari 2013
Quepos, Tosca Rica
Så var vi då framme!! Puh, jag förstår alltid när jag är mitt uppe i det varför folk väljer bekväma charterlösningar.. Men nu är vi äntligen här så nu glömmer vi den långa resan. Men måste bara berätta att idag var vi uppe 05:30 i Atlanta å nu är vi totalt utslagna i soffan i vår lght i Quepos kl 20... Idag har vi åkt airport-shuttle, flugit 3 timmar, tagit taxi fr flygplats t busstation i San Jose å avslutat med en 3 timmar lång bussfärd t Quepos.
Vi blev inte besvikna när vi kom fram! Marta å Douglas som vi hyr av en månad verkar väldigt reko. Stället är rent å fräscht å tom en babysäng har Marta lyckats skrapa fram. Lycka! Nu sover lilla Sonja i klädkammaren, mörkt å svalt därinne.
Även Vera verkar gillar det hon sett vid boendet än så länge; en pool, två gungor, tre gungstolar, en discokula ovanför poolen å leksaksapor som hänger lite varstans. Imorgon får vi förhoppningsvis se riktiga apor i träden!
Apropå bilden; Sonja chillar i bussen t Quepos,
Vi blev inte besvikna när vi kom fram! Marta å Douglas som vi hyr av en månad verkar väldigt reko. Stället är rent å fräscht å tom en babysäng har Marta lyckats skrapa fram. Lycka! Nu sover lilla Sonja i klädkammaren, mörkt å svalt därinne.
Även Vera verkar gillar det hon sett vid boendet än så länge; en pool, två gungor, tre gungstolar, en discokula ovanför poolen å leksaksapor som hänger lite varstans. Imorgon får vi förhoppningsvis se riktiga apor i träden!
Apropå bilden; Sonja chillar i bussen t Quepos,
Första stopp Atlanta
Yes, vi är i Amerika - the land of opportunitys... Eller hur var det med den saken egentligen... Nåja, är man välställd här finns massvis av möjligheter. Om icke, not so many...
Igår inhandlades en iPad å mitt liv blev med ett mkt enklare. Gillar den väldigt mycket!! Nu kan jag börja blogga på riktigt ;)
Vi är alltså i Atlanta å bor ute vid flygplatsen. Vi har det bra men sover dåligt. Vera är jetlagged, mor å far är vääääldigt pigga för tidigt på dagen medan Sonja nog är den som tar det bäst :) Nu är klockan strax efter 7 på morgonen å vi har varit vakna några timmar redan. Tjoho!
Vi har såklart gjort lite utflykter i Atlanta-området. Besökt amerikanska lekparker å shoppingcenter - det finns nåt för alla! Vi var även förbi Martin Luther King Jr memorial igår, mycket intressant å samtidigt beklämmande. Mycket av den rasism som utspelades i 50-60-talets USA känns igen i vårt samhälle idag å historien upprepar sig...
Idag ska vi till världens största (såklart) akvarium å titta på fiskar, hajar å delfiner - helt klart kommer det att bli Veras höjdpunkt fr USA. Kanske vi tittar in på Coca-Cola museet oxå, vi får se vad barna säger om den saken.
Nu dax för frulle - min mage skriiiiker efter mat!
So long! /Jenny
Igår inhandlades en iPad å mitt liv blev med ett mkt enklare. Gillar den väldigt mycket!! Nu kan jag börja blogga på riktigt ;)
Vi är alltså i Atlanta å bor ute vid flygplatsen. Vi har det bra men sover dåligt. Vera är jetlagged, mor å far är vääääldigt pigga för tidigt på dagen medan Sonja nog är den som tar det bäst :) Nu är klockan strax efter 7 på morgonen å vi har varit vakna några timmar redan. Tjoho!
Vi har såklart gjort lite utflykter i Atlanta-området. Besökt amerikanska lekparker å shoppingcenter - det finns nåt för alla! Vi var även förbi Martin Luther King Jr memorial igår, mycket intressant å samtidigt beklämmande. Mycket av den rasism som utspelades i 50-60-talets USA känns igen i vårt samhälle idag å historien upprepar sig...
Idag ska vi till världens största (såklart) akvarium å titta på fiskar, hajar å delfiner - helt klart kommer det att bli Veras höjdpunkt fr USA. Kanske vi tittar in på Coca-Cola museet oxå, vi får se vad barna säger om den saken.
Nu dax för frulle - min mage skriiiiker efter mat!
So long! /Jenny
torsdag 10 januari 2013
Förberedande kaos...
Jo tack, det märks i hemmet att vi åker imorgon. Dammsugare, resväskor, leksaker å pizzakartonger om vartannat. Dessutom drogs just skruvdragaren fram för att justera Veras klädhängare i hallen. Vera tycker om kaoset. Det vi (jag å Jesper) plockar ihop/packar ner drar Vera gärna fram. Suck, jag tror jag väntar med att packa ner mina grejer tills Vera lagt sig.
Sonja tar det hela med "ro". Med det menas att hon är sig själv. Vilket i sig betyder att "hon kräver sitt" ;)
Imorgon flyger vi alltså troligen till Chicago å stannar ev där en natt. Det är det spännande med att resa stand-by - man vet inte exakt när var eller hur. Det enda man vet är att. Å att vi ska komma iväg imorgon är säkert! Jisses vilken resfeber jag har..
Wish us luck! Vi ses i USA :)
Sonja tar det hela med "ro". Med det menas att hon är sig själv. Vilket i sig betyder att "hon kräver sitt" ;)
Imorgon flyger vi alltså troligen till Chicago å stannar ev där en natt. Det är det spännande med att resa stand-by - man vet inte exakt när var eller hur. Det enda man vet är att. Å att vi ska komma iväg imorgon är säkert! Jisses vilken resfeber jag har..
Wish us luck! Vi ses i USA :)
onsdag 9 januari 2013
På fredag drar vi...
Oj. Det här är en ny värld som öppnas... Att blogga.
Men nu är det så att vi lovat er, våra nära & kära, att vi ska hålla er uppdaterade under vår resa till Costa Rica. Och vi är inte dom som är dom så här kommer vår blogg: costaricainourdreams
Den kommer innehålla inlägg om vår resa till landet, hur vi har det på plats och vart vi befinner oss. Med mycket mera, förhoppningsvis.
Kul att ni vill följa med oss på resan! På fredag drar vi...
Men nu är det så att vi lovat er, våra nära & kära, att vi ska hålla er uppdaterade under vår resa till Costa Rica. Och vi är inte dom som är dom så här kommer vår blogg: costaricainourdreams
Den kommer innehålla inlägg om vår resa till landet, hur vi har det på plats och vart vi befinner oss. Med mycket mera, förhoppningsvis.
Kul att ni vill följa med oss på resan! På fredag drar vi...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)























