Om vi utgår från förra blogginlägget så fortsätter vi nu på dag tre i Chicago. Denna dag hade vi gjort upp att vi skulle träffa min au-pair koordinator från den tiden då jag som ung å smärt bodde i staden ett år. Som koordinator var det Sara som fixa å trixa så att vi au-pairer samlades å gjorde aktiviteter ihop - allt från att rida häst, spela bowling eller bara laga middag ihop. Hon var en fena på att styra upp å arrangera tillfällen å tack vare henne träffade jag många roliga människor under mitt au-pair-år. Dagen till ära hade vi gjort upp att vi skulle träffas på The Field Museum, våra familjer, för att därefter åka till Cheesecake Factory (igen!) å äta lunch/middag. Vi var tyvärr inte helt ensamma om tanken på att gå på museum... Det visade sig vara springbreak för skolorna å The Field Museum kryllade av barn å vuxna... Efter TVÅ timmars kö å därmed försening för oss kom vi äntligen in på museet å fick träffa Sara å hennes två söner Adam 23 å Kyle 15 år. Vi hade väldans trevligt ihop å skrattade mycket under vår dag! När vi tills sist skiljdes åt var det inte så mkt kvar av dagen - lite snabb shopping för att få med sig de ack så viktiga å obligatoriska hudkrämerna å schampo- å balsamflaskorna innan vi stupade in på hotellet. Resten av kvällen spenderades där.
Fjärde dagen började vi dagen med en kort promenad till The Original Pancake House. My god vilken frukost! Amerikaner å mat är till viss del en mkt god kombo, men det är ju inte bra för Beach 2013... Efter frukost blev det ett besök på Apple Store för att adoptera en ny familjemedlem, sen iväg med taxi till Buddy Guy Legends Bluesbar. Är man i Chicago så bara måste man få med sig lite blues. De har en lunchspelning där de flesta dagar å trots att vi fortfarande var proppmätta efter vår gigantiska frukost så slank det ner en liten (mini-)burgare. Tjoff, lunch å blues check, å därefter fortsatte vår shopping på State Street. Jag å Vera var dem som till slut fick med oss mest hem från detta Chicagostopp, medan stackars Jesper enbart hitta några ynka T-shirts.. Men å andra sidan har vi ju nu adopterat från Apple, till Jespers glädje, å han fick ju även en fantastisk upplevelse med hockey (där de för övrigt fick sitta i en egen SVIT)! Värre för Sonja då. Stackarn, för liten för att komma ihåg våra upplevelser å får dessutom ärva det mesta från storasyster..
Femte dagen i Chicago var det inte mycket förutom långfrukost som hanns med (å last-minute shopping). Vårt flyg gick förvisso inte förrän vid halv sex, men det finns inget värre än att stressa till en flygplats å speciellt när flygplatsen är den största i världen... Kl halv två lämnade vi därför the windy city med taxi å jag hoppas sannerligen vi ses snart igen! Tack för denna gång!
Å nu är vi alltså på hemmaplan igen. Flygresan gick över förväntan där båda barnen sov sött nästan hela flyget hem! Det var få passagerare på flyget så Vera kunde sova raklång å lilla Sonja fick egen säng :)
Jag började inlägget med att säga att det var sorgligt att tiden gått så fort, underförstått att vi inte ville hem, å till stor del känner vi båda så. Resan har varit helt fantastisk å vi har verkligen njutit av vår paus i livet tillsammans med våra barn. Vi har sett otroligt mycket men för den delen tagit det lugnt å njutit av att kunna tillbringa all denna tid tillsammans. De hektiska dagarna i slutet med Memphis å Chicago var undantagna lugnet, men de dagarna var å andra sidan väldigt kul!
Samtidigt ska det bli skönt att återgå till vardagen igen å Vera längtar verkligen tillbaka till dagis å kompisarna där. Hon var hur glad som helst när vi landade på Arlanda å sjöng å hoppade :) Dessutom har hon idag återupptäckt alla sina leksaker å dragit ut varenda pryl ur sitt rum.. Jesper ska vara hemma med Sonja i ytterligare fyra månader innan hon börjar dagis efter sommaren, medan jag börjar nytt spännande jobb på tisdag. DET ska bli riktigt kul å intressant!
